Och inte sov vi något heller. Knappt iaf. Vi var uppe till fyra för att packa och i smått panik strukturera om när vi märker att vi är nåt kilo fel. Känns liksom inte så roligt, för hellre plockar jag ur nån tröja hemma än på Arlanda liksom.
Inte nog med det. Flygrädd som ett djur är man ju också! Anlitade en psykolog som skulle hjälpa mig med det hela, men det blev inte riktigt som vi tänkt. Flygningarna ställdes in varje gång de bokades in pga väder. Inte bra! Hann bara med en kort session med flera små starter/landningar. Samma vecka som Attrashowen skulle ha premiär fick jag ett nummer till en flyginstruktör som hade lovat ta hand om mig istället. Tanken var god, men tiden fanns helt enkelt inte! Därför var jag kanske orolig inför resan. Tio timmar instängd i ett flygplan liksom! Varav de flesta timmarna var ovanför Atlanten med sjuuukt långt till land!
Jag träffade därför en läkare och fick lugnande medel utskrivet. Vi pratade lite om flygrädsla och hon rådde mig till att inte ta nån tablett innan själva resan, men ha dem i väskan, som en liten trygghet. Hon tipsade dock om åksjuketabletter! Dessa skulle tas innan resan. Hon sa att det skulle minska oroskänsligheten vid turbulens. Kvällen innan avresa kunde jag dock ta lugnande så jag skulle kunna sova, men som sagt! Vi la oss vid fyra, åtta skulle taxin komma!
Somnade utan problem och vaknade likaså! Kände mig väldigt lugn, konstigt nog. Men fokuserad! Sjuuukt fokuserad! Taxin kom i tid och vi packade in oss. Bara det att veta hur man skulle klä sig var ju spännande! Vägrar ju att släpa vinterjacka liksom. Hade heller inte haft utrymme fysiskt eller viktiskt. Vi tog jympadojor och vårjackor! Fint så. Började bli nervös och då blir jag tyst. Det var alldeles dimmigt ute och då börjar ju ångesten komma. Hur flyger man i dimma liksom??
Vi kom iaf fram och checkade in bagaget. Sen fick Olle valla mig lite, titta på flygplan och folk. Han har sånt tålamod med mig, min älskade make! Vi tog oss sedan vidare till säkerhetskontrollen och de ville kika närmare på min dator. Sure thing. Sen tänkte vi äta lite frulle. Det var grymt svårt! Petade lite i mackan bara. Tittade ut på ett plan som blev avisat! Avisat!! Det är alltså en massa is på planen!! (Ja, dumspån, vi bor i vinter-sverige!) Shit! Tänk om dom inte får bort allt!! Vid det här laget var jag nog tydligt nervös inför vad som komma skulle! Vad har jag gett mig in på? Även när jag var lugn var jag övertygad om att jag inte skulle åka! Att Olle skulle få ta med sig nån annan och att han sen skulle hata mig i all evighet!
har precis försökt äta frukost. Utanför fönstret frostas planen av.. Som en fras av Gärdestad..
Men hur det var fann jag mig på planet. Olle fick sitta vid fönstret, jag ville inte titta ut. Jag ville bara sova, eller nåt. Hade laddat med alla förkylningsmediciner som finns tillgängliga, pockets och nedladdad musik. Allt för att försöka fördriva tiden. Hade också uppgraderat våra platser så vi skulle få individuella filmskärmar. Dock visade det sig att min högtalarutgång inte funkade! =( Och bajs att vi har preciiis samma platser på hemresan. Förmodligen med samma plan. Som tur är har min man en massa tekniska saker så han hade en sån där splitgrej så vi kunde lyssna tillsammans på hans. Sen kollade vi massor med filmer. Hoppas de byter ut dem till hemresan bara!
här isas vårt plan av. läskigt ju!
Värmland från ovan. Snöigt.
låååångt kvar! (den individuella skärmen!)
folk på planet.
Hade köpt stödstrumpor! Haha! Pensionärsvarning, men jag tror det var rätt bra faktiskt! Satt och vickade på fötterna mest hela tiden. När jag blev orolig gjorde jag det! Höll på att skita på mig de båda gångerna vi blev ombedda att spänna fast oss pga turbulens. Trodde det skulle gå åt helvete. Men det gick ok faktiskt. Hela flygresan gick ok! Är rätt stolt över mig själv faktiskt! Det var jätteskönt att sitta och titta på folk. Rätt mycket barn och de underlättade. Det hände saker liksom. Men tio timmar var faktiskt i det allra längsta laget. Till o med flygmaten var helt ok! Även om de var rätt grymma som lät oss vänta typ 7 timmar på nästa mål, som var en liten macka från polarbröd. Flygpersonalen var proffsiga och stiliga. Gillade mycket! Piloten satte ner oss jättebra! Landningen är det som jag tycker är minst hemskt av allt faktiskt (får väl se om jag håller med efter att ha landat i ett isigt sverige om två veckor!).
När vi klev ur planet slog värmen emot oss som en blöt handduk på ett kärringarsle! Hade jeans på mig och höll på att flyta bort! Svettades som ovan nämnda kärringarsle. Galet. Vi kom fram ungefär 17 lokal tid och tänkte på vad Mikaela sa (som var här för ett par veckor sedan) att det blev beckmörkt vid 18. Det var ju jätteljust! Men jo, det gick snabbt och var kolsvart när vi satt i bussarna på väg till hotellet, toktrötta och äckliga! Därför var det svårt att få nån som helst uppfattning om var vi hamnat.
Men vår bungalow! Vilken grej! Är så glad att vi valde en strandnära sådan. Och det är verkligen strandnära! Ligger på stranden och ett stenröse är vad som skyddar oss från de hetsiga vågorna! Och bungalowen är jättefräsch och snygg. Och sval! Älska aircondition! Den räddar oss!
vår fina säng i den runda bungalowen.
Vi åt middag i restaurangen. Jättegod mat och först fick vi blanda egna romdrinkar. Hoppas på att få in snitsen för det vi fick till ikväll var inga hittar!
Olle i restaurangen
Nu ska vi krypa ner i sängen och kommer garanterat somna innan vi nuddar kudden. Helt sjukt vad man är trött! Sov bara då och då på planet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar