Häromkvällen skulle vi ha en mysig filmkväll. Tänkte vi. De knappa två timmarna kommer vi aldrig få tillbaka.
Vi bestämde oss nämligen för att se filmen om Cornelis Vreeswijk. Det skulle vi inte ha gjort!
Vi tänkte liksom "what can go wrong?" Mannen var ju spännande och gjorde fantastisk musik och fantastiska texter!
Vad som gick fel? Ja, det var väl det här sedvanliga "ämnet är så viktigt och intressant så formen och utförandet skiter vi i"! Ungefär som Sara Vargas "Spring för livet".
Vansinnigt dåligt skådespeleri, vansinniga repliker, vansinnigt orealistiskt! Vansinne! helt enkelt!! Vansinnigt dåligt!
Cornelis porträtterades iaf bildligt väldigt likt av han Hans-Erik Dyvik Husby!
Lite ledsamt att det inte kunde få bli en bättre film!
Som "Spring för livet". Ämnet är högviktigt men låten bedrövlig! Sången också faktiskt. Blir så nervös av den, rädd för att hon ska explodera av osäkerhet att jag inte kan fokusera på texten öht. Melodin känns snabbt ihopsnickrad utan speciellt mycket eftertanke.
Jag är en melodinörd och blir mer påverkad av en melodi än en text! Japp. Alltid. Därför är det så synd att folk ofta inte verkar bry sig om melodier det minsta lilla! Cornelis texter hade vackra melodier.
Jag är inte bara självkritisk, jag är kritisk. Punkt. (.)
Hade aldrig hört och speciellt rumsren verkar den inte heller vara, om jag förstår dialekten rätt! Men två underbara musikanter framför den.
Ett exempel på en av Cornelis intressanta melodier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar