I onsdags när jag gick från skolan på östermalm till tåget hamnade jag bakom en tjej, kanske 20 år? Hon hade på sig den kortaste klänningen (eller hade hon bara glömt byxorna?) i världen. Ett tajt fodral som hasade upp hela tiden för hon gick och drog ner den. Förstår inte varför man nu måste klä sig så att man måste gå och fippla med prylarna hela tiden.
Det lustigaste var att hon gick rätt snabbt och höll på att dra men när vi kom till Hötorget hände något! Hon drog ner på tempot istället för klänningen och började svänga sina höfter som värsta farfarsklockependeln! Det var coolt att se förvandlingen! Responsen kom direkt! Försäljarna började ropa efter henne och kasta slängkyssar!
När vi passerat torget och fortsatte Kungsgatan ner mot Drottninggatan ökade hon tempot igen och började dra ner klänningen som nu hasat upp till obehagliga höjder!
Det sista jag såg av henne var hur hon svängde in på Drottninggatan med höfterna svängandes värre än de sökande till Top Model INNAN de lär sig kontrollera sina kroppar. Lägg också till temposäkningen! Fattades bara att hon skulle ta ur tofsen ur håret och börja svänga håret i samma rytmiska figur som resten av kroppen.
Fascinerande och en smula skrämmande att se. Det måste ju vara sjukt jobbigt att vara så jävla utstuderat medveten hela tiden!
Allt detta medan jag älgade till tåget, inte ett dugg angelägen att missa det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar