För exakt sex månader var vi på väg ner till gyn-op för att för första gången få träffa vår bebis! Hade den första snittiden, 8.15 men eftersom flera sköterskor kämpat med att sätta infarter på mig, svårstucken som jag är, var det lite försenat.
Nervös som en tok var jag! Faktiskt mest inför operationen. Helt obefogat! Underbar personal tog hand om mig. Inte ens ryggbedövningen var något problem, kändes knappt!
Hälsade på en massa människor i operationskläder men den enda jag minns är den underbara narkossköterskan som var så bra med mig. Hon hette Lindvall, allt jag vet!
Efter ett tag på opbordet började de böka och dra. Märkligt det där med att känna tryck men inte smärta. Öht en märklig känsla att förlora styrseln över benen, inte känna något alls.
9.07 6/8 föddes vår underbara dotter! En riktig liten goklimp! 49,5 cm lång och 4000g. Rund och fin vilket skulle visa sig bra eftersom hon gick ner massor i vikt efter ett par dagar.
Fick se henne direkt, lilla lortmaja! :) Otroligt svårt att förstå att alla buffar där inifrån var från den lilla bebis som plötsligt hade sin fot mot min arm!
Sedan togs hon till barnbordet för avtorkning, mätning och koll medan de började lappa ihop mig. Har ingen tidsuppfattning alls men tror att det gick ganska fort. Olle var med henne hela tiden och när de var klara fick jag upp henne på bröstet.
Min lilla skrutta!
Det är alltså ett halvår sedan. Bara ett halvår. Det känns som att det var igår, samtidigt som att det känns som om hon alltid funnits hos oss. Hon är så självklar.
Nu sover hon bredvid mig, så vacker och underbar på alla vis! Så där sött som hon sovit sedan hon kom: på rygg med armarna uppåt.
Förundras varje dag över alla nya saker som händer, alla skratt och upptäckter, och är så lyckligt lottad som får dela detta med henne!
Blir också lite stolt över mig själv som varit med och skapat denna lilla varelse! Jag och Olle! Tittar på henne och tänker "det där gjorde vi himla bra!"
Vår lilla Lovisa!
Tack för att jag får vara din mamma!
