Sångerska och sångpedagog

tisdag 4 december 2012

Ett år sedan

För exakt ett år sedan fick vi reda på att Lovisa fanns! Helt galet vad tiden går fort!

Vi skulle egentligen inte testa förrän dagen efter, alltså imorn, eftersom det var då jag hade BIM. Har man hängt på familjeliv har man nog lärt sig att BIM är en spännande förkortning för Beräknad Ingen Mens... Vi skulle dock på julbord med Olles släkt och på ett sånt finns ju en hel del man ska undvika som gravid, som tex gravad lax (my fave) om man inte är bombis på hur nytillagad den är, samt charkuterier och brie (snyft!).

Ville ju därför gärna ha reda på om jag hade anledning att undvika dessa godsaker eller om det bara var att hugga in.

Det tog inte många sekunder innan vi insåg att jag fick vänta till nästa års (i år! tjoho!) julbord för att få ta del av dessa prylar i just julsammanhang!

första testet


Och att livet skulle förändras bortom vad som skulle gå att föreställa sig, förstås! :)

Misstänkte det redan innan för mitt luktsinne hade förändrats till en riktig spårhunds! Alla dofter var helt superförstärkta!

Det är jättekonstigt att tänka på att det där lilla strecket var en hälsning från den lilla människan som nu sitter och babblar och bökar i min famn och i övermorgon firar fyra månader på utsidan!

Första reaktionen måste jag erkänna var lite skräckblandad! Skräckblandad förtjusning!! Men samtidigt alldeles fantastiskt! Stort!!

Kommer aldrig förstå dom som säger att ett giftemål/äktenskap är ett alldeles för stort steg att ta "innan man är helt säker" men absolut kan tänka sig att skaffa barn med nån. Genom ett barn är man för alltid bunden till en annan människa. Eller eg. tre, den andra föräldern och barnet. Ett äktenskap kan upplösas genom skilsmässa. Jag förstår inte logiken.

Hur som helst, 4/12-2011 testade vi plus och skulle bli föräldrar! Helt fantastiskt!!

Ett par veckor senare fick vi se henne för första gången på ett ultraljud en sen kväll i Stockholm! En liten räka på 3.2 cm med ett pickande hjärta! Så häftigt!! Ultraljud är en mycket häftig grej! En annan är ju rätt dålig på att se att alla kärl finns, att hålrum sitter där de ska osv. Jag ser ju bara konturerna av mitt barn!
första titten


När vi var på rutinultraljudet i v. 20 sa teknikern att hon till 80% var säker på att det var en tjej. Ärligt talat kunde jag också se "hamburgaren", de tre strecken som pekar på tjej och inte en snopp i sikte! En extra sak att veta om vårt barn. Så häftigt! Det finns ju så många saker man INTE kan få reda på på förhand så det är ju roligt med allt man kan få reda på tycker jag!



Hon är iaf helt underbar och det är svårt att föreställa sig livet utan henne!

Nu vill hon sova lite tror jag så vi går och myser lite!

Inga kommentarer: