Sångerska och sångpedagog

fredag 23 mars 2012

Vilken stjärnsmäll!!

Ligger hemma i sängen med benen i högläge och alvedon i kroppen!

Ramlade och skadade ledbandet i vristen igår. Inte skönt alls och nu kan jag inte röra foten utan en blixtrande smärta och att stödja på den är förenat med svartning för ögonen!

The story:

Skulle gå till bussen för att åka till jobbet. Efter avslutat jobb stod ett funkgig på schemat. Fullspäckat alltså. Ansvar och måsten!

När jag gick på trottoarkanten och var nästan framme vid busskuren händer något. Jag måste ha klivit snett på asfaltkanten och grässlänten (var liksom en rejäl kant där) och vips flyger jag ner i diket! Har skrubbsår på andra benet och en handboll på den andra vristen. Hade en kort stund innan noterat att PROs lokal verkar ha nån slags samling för det var massvis med folk där och den låg alldeles intill hållplatsen. Det var också två herrar därifrån som kom fram och hjälpte mig upp. Kunde inte stödja på foten alls och smärtan, den smärtan!! Har aldrig upplevt något liknande!

Fick hjälp att sätta mig i busskuren på bänken och där var ett ungt par med bebis som också hjälpt mig med foten i högläge och tog av mig skon. Jättetack till er alls som hjälpte mig i smärtan! Hoppas jag tackade er ordentligt.

Funderade lite på om jag skulle försöka ta bussen och ta mig in till stan för alla där tyckte att jag skulle till akuten och när jag tittade på vristen som var absurt uppsvälld kunde jag inte göra annat än hålla med.

Ringde till Olle som körde från jobbet i stan och kom och hämtade mig. Väl i bilen gällde det att försöka få tag på jobbet så de kunde ställa in mina lektioner. Hoppas såå att alla elever fick informationen!

Körde till akuten men de ville inte ha mig, hey- hur ska man egentligen veta vart man ska? jag hade ju kunnat brutit foten! så vi fick åka till närakuten. Olle fick där tag på en rullstol och jag rullades in på ortopedakuten.

Där fick jag lägga mig på en brits med foten i högläge. En läkare kom och kikade och ville skicka mig på röntgen. De var visst dock inte överrens om hur bra det var att skicka en kvinna i mitt tillstånd på röntgen så de ångrade sig. Han kom tillbaka och klämde lite (tror att han försökte lokalisera ben i vristen och trycka på dem för att se om de kändes "av") och sa sen att det förmodligen "bara" var mjukdelsskador. Jag fick stödförband och kryckor och ett träningsschema. Fick också höra att jag nog skulle kunna ÅKA till London om två veckor men förmodligen inte kunna gå omkring.. :-(

Eftersom jag föll och blev orolig vill man kolla upp så allt är ok med allt annat, men min bm hade stängt så vi for till en annan akutmottagning. Där fick vi vänta i nästan 3 timmar innan vi fick träffa en läkare som sa att det var rätt vanligt att såna som jag råkade ut för liknande. Till och med synen och djupseendet förändrades!

En snabbkoll med maskin gav oss beskedet att allt var fint! :) Så skönt! Han var så snäll att han till o med skrev ut en bild! Ser ut som en pacman!! Käkbenet ser ut som världens största leende mun!

Hade en sån där god yoghurt i väskan också.. Den krossades och jag har inte orkat kolla i väskan för att se vad som är nerkladdat. :(

Nu ligger jag i sängen och kan knappt ta mig till och från toaletten. Katterna tycker att kryckor är jättespännande och följer mig i hasorna och springer fram och nosar på dem för varje steg jag tar!

Alvedon är som sagt min bästis just nu! Har aldrig upplevt sån tydlig smärtlindring av dem tidigare! Har ju som sagt aldrig upplevt sån här smärta heller så...

Inga kommentarer: